Detta väntande på allt möjligt
Nu é jag trött på att vänta. Jag har väntat på en remiss för provtagning, den kom aldrig. Jag ringde upp vårdcentralen idag för att kolla var den tagit vägen. Jag fick då veta att det inte fanns några anteckningar om att jag skulle ta prover. Frida som nyss varit gravid har tagit ett prov som säger att hon är APC-ressistent. Det innebär att man lätt får blodproppar, benen svullnar på kvällen, man bör ha stödstrumpor när man flyger och eventuellt så kan man behöva medicin. Denna sjukdom är ärftlig, det innebär att troligtvis så har jag den. Sökte läkare för att få en remiss och ta provet, fick till svar i ett telefonsamtal som ägde rum några dagar efter att jag skall få en remiss nästkommande vecka. Det är nu tre veckor sedan telefonsamtalet ägde rum. Sköterskan jag pratade med idag ringde upp mig senare på dagen då hon fått fram anteckningar från vårt samtal, det visade sig att det däri inte står något om att jag skall få en remiss. Däremot står det att det skall inväntas svar från min dotters prov, då menar han nog My( mycket underligt) som också tagit provet eftersom hon också är gravid. Jag kanske skulle bli gravid det verkar gå snabbare att få en remiss till provtagningen då. Men jag vill nog inte gå igenom en graviditet för den saken skull, hur skulle det se ut Max och Molly skulle bli äldre än sina mammors syskon, hel galet.
Sedan går man nu och väntar på att mäklaren skall ringa och säga att vi har en snubbe här som bjuder 5 miljoner för ert hus med tillhörande tomt. Det är också så att han inte kommer att bo där själv mer än 5 veckor om året så ni kan få bo i det nybyggda huset alla veckor utom de fem. Gratis dessutom.
Skämt och sido men väntar på att budgivningen skall dra igång ordentligt gör vi. Som sagt ingen affär om det inte är rätt pris.
Sedan väntar jag på brev från advokaten om min skada som äntligen skall slutregleras efter alla dessa år. 1997 blev jag påkörd av en usel bilförare och det är inte klart med den skiten än. Hoppas att han är en hård förhandlare så man får sig en rejäl hacka pengar. Det är säkert inte så men vem vet jag kanske är den miljonte som får min ersättning beviljad och därför får jag en extra belöning på en miljon. helt galet hade det varit.
Det som jag ändå väntar och längtar mest efter är semestern. Tänk att inte behöva stressa till någonting på 3 sammanhängande veckor det kommer bli underbart. 27,28 och 29 har jag först sedan även vecka 33. Ser fram emot en lång lat semester.
Fast det är klart att om inte huset blir sålt så blir det till att köpa färg och måla igen. Vit färg isåfall med blå knutar dvs en repris av det vi gjorde för 4 år sedan. F-n man borde nog öppna en husmålarfirma jag har vanan inne nu.
Men jag är så trött på att hålla på. Men jag måste erkänna att det känns lite konstigt att veta att man kanske inte behöver ha en massa saker som skall göras och inget dåligt samvete för att man inte hinner med en massa måsten hela tiden,
och Ted honom kommer vi att hinna med mycket bättre. FÖr att inte tala om oss själva och alla barnbarn. Härligt.
FÖr precis som Conny sa till mig när vi diskuterade vårt boende. Du fyller faktiskt 50 nästa år (kände mig väldigt gammal just då)skall inte vi få ha det bra då. Till saken hör att jag föreslog att vi skulle ta en mindre lägenhet och att vi skulle sova i loftsäng jag och Conny. Detta fram tills Tony flyttar. Inte populärt, jag kan hålla med. Jag mins hur det var där på Otterdahlsgatan i vår lilla 2:a på 47 m2. Fast den var lite hård att ligga i så var det mysigt och nära. Nu mer har vi en 180 säng och är ganska ofta tre däri. De é också trångt och myyysigt som Ted säger men inte riktigt på samma vuxna sätt. Eller hur?
Nä nu måste jag sluta för ikväll. Skall upp tidigt imorgon för det kommer någon byggare som skall hit och titta på tomten.
Tills vi hörs S O D
/Nina
Sedan går man nu och väntar på att mäklaren skall ringa och säga att vi har en snubbe här som bjuder 5 miljoner för ert hus med tillhörande tomt. Det är också så att han inte kommer att bo där själv mer än 5 veckor om året så ni kan få bo i det nybyggda huset alla veckor utom de fem. Gratis dessutom.
Skämt och sido men väntar på att budgivningen skall dra igång ordentligt gör vi. Som sagt ingen affär om det inte är rätt pris.
Sedan väntar jag på brev från advokaten om min skada som äntligen skall slutregleras efter alla dessa år. 1997 blev jag påkörd av en usel bilförare och det är inte klart med den skiten än. Hoppas att han är en hård förhandlare så man får sig en rejäl hacka pengar. Det är säkert inte så men vem vet jag kanske är den miljonte som får min ersättning beviljad och därför får jag en extra belöning på en miljon. helt galet hade det varit.
Det som jag ändå väntar och längtar mest efter är semestern. Tänk att inte behöva stressa till någonting på 3 sammanhängande veckor det kommer bli underbart. 27,28 och 29 har jag först sedan även vecka 33. Ser fram emot en lång lat semester.
Fast det är klart att om inte huset blir sålt så blir det till att köpa färg och måla igen. Vit färg isåfall med blå knutar dvs en repris av det vi gjorde för 4 år sedan. F-n man borde nog öppna en husmålarfirma jag har vanan inne nu.
Men jag är så trött på att hålla på. Men jag måste erkänna att det känns lite konstigt att veta att man kanske inte behöver ha en massa saker som skall göras och inget dåligt samvete för att man inte hinner med en massa måsten hela tiden,
och Ted honom kommer vi att hinna med mycket bättre. FÖr att inte tala om oss själva och alla barnbarn. Härligt.
FÖr precis som Conny sa till mig när vi diskuterade vårt boende. Du fyller faktiskt 50 nästa år (kände mig väldigt gammal just då)skall inte vi få ha det bra då. Till saken hör att jag föreslog att vi skulle ta en mindre lägenhet och att vi skulle sova i loftsäng jag och Conny. Detta fram tills Tony flyttar. Inte populärt, jag kan hålla med. Jag mins hur det var där på Otterdahlsgatan i vår lilla 2:a på 47 m2. Fast den var lite hård att ligga i så var det mysigt och nära. Nu mer har vi en 180 säng och är ganska ofta tre däri. De é också trångt och myyysigt som Ted säger men inte riktigt på samma vuxna sätt. Eller hur?
Nä nu måste jag sluta för ikväll. Skall upp tidigt imorgon för det kommer någon byggare som skall hit och titta på tomten.
Tills vi hörs S O D
/Nina
Första visningarna är över
Vilket j-la städande. Första visningarna är över. Det har gått skapligt. Vi har haft några som har tittat iaf. Efter allt städande vill jag också köpa och bo i vårt hus. De é ju hur fint som helst. Det är ju dock icke bestående som vi vet.
Tyvärr så har vi ingen ork kvar efter alla år med byggande. Nu återstår det bara att vi skall få rätt bud annars kommer vi inte att sälja. Vi har gjort allt för många dåliga hus affärer för att kunna sälja med ännu en stor förlust. Det är helt uteslutet. Vi sitter ju inte i sjön direkt.
Vi har fått ett första bud men det är alltför lågt, så mer får det allt hända innan vi nappar. Imorgon kommer dom som vi budade mot när vi köpte huset. Vi får väl se om dom är intresserade nu igen. Dessutom så var våra ganska nyinflyttade grannar här och tittade och även dom ville ha det. Men det är långt från att vilja ha huset till att faktiskt köpa det till rätt pris för oss. Vi vill ju givetvis ha ut det vi gav + lite till. Vi har ju faktiskt gjort en del här trots allt.
Vi vet fortfarande inte vart vi skall bo men Conny säger att det kommer ordna sig, men vem vet vi kanske köper den där husbilen som jag föreslog. Då kan vi ju bo var vi vill. Inte dumt.
Vi följer med stort intresse vad som händer på Hemnet. Vårt dilemma är att vi innan 2 Maj 2011 måste ha köpt och flyttat in i ett nytt boende annars får vi skatta för vinsten från vårt första hus. Inte särskilt kul. Det kvittar hur man gör så har man röven där bak.
Kursen funkar bra. Vi har 3 veckor kvar och det flyter på. Conny har försvunnit ganska mycket, så mycket att vi måste uppdatera hans garderob ordentligt. Även jag är nöjd. Vi kvinnor går inte ner lika lätt som männen men jag har nått mitt första delmål nämligen under 70 kilo. Det var en häftig känsla när jag kom dit mest för att jag vet att det är bestående så länge jag håller på med New Lifestyle och det kommer jag att göra livet ut för det funkar verkligen bra. Jag kommer uppdatera viktresultaten så småningom för jag har inte alla siffror klart för mig. Men vi kämpar på.
Alla mina barn och barnbarn mår förträffligt. My och Anders var på ultraljud i fredags och vi fick reda på att det är en baby
och den kommer att anlända runt 14 oktober. Det skall bli roligt med mer barnbarn dom är ju helt underbara. Det är verkligen livets efterrätt.
Tills vi hörs
sköt om dig
Kram
/Nina
Tyvärr så har vi ingen ork kvar efter alla år med byggande. Nu återstår det bara att vi skall få rätt bud annars kommer vi inte att sälja. Vi har gjort allt för många dåliga hus affärer för att kunna sälja med ännu en stor förlust. Det är helt uteslutet. Vi sitter ju inte i sjön direkt.
Vi har fått ett första bud men det är alltför lågt, så mer får det allt hända innan vi nappar. Imorgon kommer dom som vi budade mot när vi köpte huset. Vi får väl se om dom är intresserade nu igen. Dessutom så var våra ganska nyinflyttade grannar här och tittade och även dom ville ha det. Men det är långt från att vilja ha huset till att faktiskt köpa det till rätt pris för oss. Vi vill ju givetvis ha ut det vi gav + lite till. Vi har ju faktiskt gjort en del här trots allt.
Vi vet fortfarande inte vart vi skall bo men Conny säger att det kommer ordna sig, men vem vet vi kanske köper den där husbilen som jag föreslog. Då kan vi ju bo var vi vill. Inte dumt.
Vi följer med stort intresse vad som händer på Hemnet. Vårt dilemma är att vi innan 2 Maj 2011 måste ha köpt och flyttat in i ett nytt boende annars får vi skatta för vinsten från vårt första hus. Inte särskilt kul. Det kvittar hur man gör så har man röven där bak.
Kursen funkar bra. Vi har 3 veckor kvar och det flyter på. Conny har försvunnit ganska mycket, så mycket att vi måste uppdatera hans garderob ordentligt. Även jag är nöjd. Vi kvinnor går inte ner lika lätt som männen men jag har nått mitt första delmål nämligen under 70 kilo. Det var en häftig känsla när jag kom dit mest för att jag vet att det är bestående så länge jag håller på med New Lifestyle och det kommer jag att göra livet ut för det funkar verkligen bra. Jag kommer uppdatera viktresultaten så småningom för jag har inte alla siffror klart för mig. Men vi kämpar på.
Alla mina barn och barnbarn mår förträffligt. My och Anders var på ultraljud i fredags och vi fick reda på att det är en baby
och den kommer att anlända runt 14 oktober. Det skall bli roligt med mer barnbarn dom är ju helt underbara. Det är verkligen livets efterrätt.
Tills vi hörs
sköt om dig
Kram
/Nina
